Mark runt huset, dränering och kapillärbrytande skikt

Byggnader läggs alltid mer eller mindre i en grop i marken. Denna grop tillförs vatten från alla de fem förekomstgrupperna (se det särskilda informationsbladet ”Fukt i mark och grund”).

Mark runt huset

Ytvattnet, som ofta är den största belastningen på byggnaden, leds enklast bort genom att luta marken bort från huset. En lutning på 1:20 på 3 meter ut från huset (15 cm höjdskillnad)brukar rekommenderas.

Dränering

Dräneringen består av två delar; en uppsamlande del och en avledande del. En dränering fungerar inte utan bägge delarna; t ex kan man inte bara samla upp vattnet i ett dräneringsskikt och sedan inte se till att leda bort det. Likaså fungera det inte med att enbart lägga ner en (avledande) dräneringsledning utan att se till att vattnet leds fram till ledningen.

Den uppsamlande delen är oftast ett grusskikt, av särskild sammansättning (”dräneringsgrus”), men kan också vara t ex särskild dränerande värmeisolering.

Den avledande delen är oftast en dräneringsledning, men kan också vara mer genomsläppligt jordlager under, t ex en grus-ås.

Kapillärbrytande skikt

Hur man än gör så kommer vatten ändå att finnas i dräneringsskiktet och kan alltså därför sugas in i väggen / upp i golvet genom kapillärkrafterna. Därför krävs ett skikt som hindrar sådan kapillär insugning / uppsugning.

Ett kapillärbrytande skikt kan vara ett särskilt material som uppnår sin brytande förmåga genom att vara tätt (t ex luftspaltbildande plastmatta på en källarvägg) eller genom att ha rel låg kapillär sugförmåga (t ex värmeisolering under en betongplatta eller på en källarvägg) eller genom att ha en tjocklek som överstiger den kapillära sugförmågan (t ex grusskikt under betongplattan).

Skydd mot skadlig mängd vattenånga

Även om man ser till att vatten inte når byggnaden så kommer den utsättas för markfuktigheten / vattenångan i marken.

Man skyddar sig mot sådan fukt;

  • genom att ha ett tätt material mot marken (t ex luftspaltbildande plastmatta på utsidan källarvägen)
  • skapa en diffusionsriktning ut från huset som säkerställer lägre fuktighet i källarväggen eller betonggolvet (t ex värmeisolering på utsidan källarväggen eller under betonggolvet)
  • ha ett tätt material på insidan byggnadskonstruktionen men på utsidan av fuktkänsligt material (t ex luftspaltbildande matta direkt på betonggolvet)
  • ha fallande täthet i konstruktionen så att vattenångan inte kan ansamlas någonstans.

Läs om hur du skyddar mot skadlig mängd vattenånga i källare, platta på mark och krypgrund i respektive informationsblad.


Du kan ladda hem denna text som pdf; Mark runt huset, dränering och kapillärbrytande skikt

Detta var information från www.fuktinfo.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>